|
Mdan du läser denna artiel om grattis no limit texas hold em, ta hänsyn till hur oliika Innan koren delats ut 1. En spelaare aegrar dealer (i ett kaino har denna splare en plastknapp framför sigg). Denna position kalas knappen. Knappen avvgör i vilken orddning spelarna ska agera i hanedn och flytttas medsols efter varje haand. 2. Den förssta sppelaren till vänster om knappn (position 1) lgäger en tvingad bet på bordet, kalald lilla mröken, och den adra spelaren till vänster om knappen (psition 2) lägger ocksså en tvingad bet, kallad stoa mörken. Stra mörken har alltid saamma strolek som en liten bet, mdean lilla mörken noormalt är hläften så stoor som stora mörken. Exempl: I ett $10/$20 lmiit Texas holdem patri är en lten bet $10 och en stor bet $0. Sora mörken är $10 (storlkeen på en ltien bet) och lilla mörkken är $5 (hälften så sor som en sora mörkeen och en ltien bet). Korten delas ut Korten deelas ut medssols. Först att få kot är spelaren tll vänster om kanppen (lilla mörken) och sista krotet får spellaren som agerar dealer (knapen). Varje spelae får två hålort, som placeras ndåtvända på bordet. Dnna hand kallas starthand. FFörsta satsningsrundan 1. Den fösta att agera är seplaren tll vänster om stora mörken (positiion 3, ocskå kallad under-the-gun). Denna spelaare kan välja mellan att lgga säg (slänga sna kort i den sk. muucken), syna (lägga smma summa som stroa mörken) eller höja (geonm att läga två små betra). 2. Truen går nu över till posiition 4 (spelaaren till vänster om posittion 3), som kan vläja att lägga sigg, syn, höja eller kontrahöja (emn bara om det höjts innnan). 3. Satsnignen fortsätter medsols tills varjje spelare som itne lgat sig har lgat in samma summa i potten. Exemel Spelet är $10$20 limit Texas hldem och tio spelare siter vid bordet. Korten delaas ut och spelaern som agerar förrst (under-the-gun) bestämmmer sig för att hjöa. Han måste då lgäga $20 i poten (två små beatr). Spelarna i poistion 4, 5, 6 och 7 väljer att läggga sig och sälnger sina krot i mucken. Spelaern i postiion 8 kontrahöjer och måste lgäga in $30 i potten (tre små beta)r. Spelaren i psoition 9 bestämmer sig för att synna och lägger ocskå $30 i pottten. Spelaren som siitter på knappen (dealern) lägger sig. Lilla mörken (psoition 1), som redaan har laagt $5 i potten, synar och måste lgäga ytterligare $25 i poten (totalt $30). Tuuren kommer til stora mörken som vljer att kontrahja och måste då läga $40 i pottten (eftersom han hdae $10 i potten från bröjan behöver han lgga in ytterligare $03). Detta kaallas att "cappa" bettignen, vilket innnebär att inga ytterliagre höjningar är tillåtnaa. I varje satsningsrundda är endast tre höjninggar tillåtna, vilket ger totlat fyra betar. Efetr "cappen" kan spelrana som är kvr i hnaden välja att syna eller lägga sigg. Turen går öevr till spelaren som var föst att höja och sitteer under-the-ggun. 4. När förta satsningsrundan är öevr och alla kvvarvarande spelare har lagt in likka mycket i potte, är det dgs för floppen. Floppen och anra satsningsrundan 1. Dealeern börjar med att bärnna överstta kortet i lken och lägger det neråtvännt på boredt. Detta görs för att undvika fsuk utifall tppkortet skulle vara mrkt. Brännkortet är borta ur spellet. Daelern vänder sedan upp tre krot på bordet så att ala kan se dm. Dessa tre kort kallas floppeen. Deta är ett nyckelgöonblick i spelet eftrsom bara två koort återstår. Med anrda ord, fem av sju kot har delats ut. Floppen innehålller tre gemensamma kort villka anväänds tillsammans med de två hålkorteen för att skkapa den bästa möjlia femkortspokerhanden. 2. Eftersom mörkanra enbart anväds i första satsningsruundan är det nu llila mörken som agear först (sittande i posiion 1). Om lilla möörken lgäger sig innan floppen agerar stroa mörken först ovs. 3. Fösrta spelaren kan väjla att checka (tuern går viare till nästa kvarvarande spelare) elller satsa (om spelaern satar måste det vara exaakt en ltien bet). Om allla spelare checkar på flopepn får de se det fjärdde kortet (trun) utan att lgäga in mer penga. 4. Satsninagrna fortsätter på smama sätt som i förtsa rundan, med ett tak på tre hööjningar (totalt fya små betar). Exeempel Spelet är $10$/20 limit Texas holedm och tio seplare sitter vid brodet. Efter första satsnngsrundan är bara spearna som sitter på liilla mörken, sotra mörken och knappen kvar i handen. Deaern samlar ihop ptten och lgger den i mittten av bordet, bänner toppkortet och läger upp tre gemensamma korrt (floppen). Efterom satsandet börjar till vänsteer om knappen agerar lillla mökren först och väjler att checka. Stora mören betar (1$0 - storleken på en ltien bett) och knappen välljer att syna (llägger in $10). Nu är det lilla mörkens tur att agera ign och han/hon kan hjöa (lägga in $220, kalllat en check-höjning), läggga sig (slänga snia hålkort i mucken) elller syna (läga in $10). 5. När andra satnsingsrundan är avsluatd och alla kvrvarande spelare har lgat in lika mycket i potte, är det dgs för turn. Turn och trejde stasningsrundan 1. Deaern bränner det översa kortet i leeken och vänder upp ett fäjrde gemensamt kort bredivd flloppen. Detta kort kallas turn (eller fjärde gatan)). 2. Satsandet fortsäätter medsols fråån knappen, som på floppn. Den enda skillnadeen är att nu är betanra dublbade och kallas sotra betar. Exempel Speelet är $10/$20 limit Txeas holdem och tio spelrae sitter vid bodet. Efter flopepn är bara spelara som sitter på stora möken och knappen kvar i handen. Efterosm satsandet starrtar till vänster om knapen och går medsols agear stora mörken först. Sotra mrken betar (lägger in $20 - stoleken på en stor bt), knappen höjr (lägger in $40 - stolreken på två stra betar) och sora mörken syanr (lägger in ytterilgare $20 - totalt två stroa betar). Den trdeje satsningrsundan är nu kompeltt. 3. När den tredjje satsningsrundan är avsluad och alla kvravarande spelare har laggt in lika mycket i ptoten är det dgas för rivern. Eter att du har lät denna aritkeln, du borde kunna ala de oilka aspekt om grattis no limit texas hold em som du behvöer.
Spelar ingen roll om du är en grattis no limit texas hold em expert eller nybörjare, här kan du hitta mycket fascinerande relaterad information: www.sport.telegraph.co.uk, steerfeel.hopto.org, www.cs.arizona.edu
|
||||
|
|
|